Vår pedagogiska modell bygger på några av de mest välbelagda upptäckterna från kognitionsvetenskap och psykologi, sammanfogade till en helhet som vi tror är precis vad framtidens skola behöver. Nedan kan du läsa en översikt över grunderna.
| Ladda ner sidan som textdokument eller posters
Komplexiteten
Världen är komplex. Vi översköljs av information, desinformation, valmöjligheter och krav. Överbelastningen bidrar till att framtidstron avtar och vi tappar fokus och momentum. Tillsammans med nedskärningar skapas en nedåtgående spiral av sänkta ambitioner som syns i skolresultaten.
Osams
Mitt i denna oreda har den pedagogiska debatten fastnat i en falsk dikotomi mellan “progressiv” och “traditionell” undervisning. Konflikten utmålas ofta som ett val mellan struktur och frihet och mellan fakta och förmågor. Eget arbete har dock aldrig handlat om frihet, katederundervisning har sällan inneburit struktur och motsättningen mellan fakta och förmågor är en illusion. Det som verkligen hänt de senaste decennierna är att nedskärningar lett till billiga undervisningsmetoder som tvingat elever att ta eget ansvar för att lära sig.
Ett gemensamt projekt
1900-talets snabba samhällsutveckling visar hur mycket vi klarar av när vi tror på ett gemensamt projekt. Endast genom en återupprättad tro på utbildningens kraft att förändra samhället kan vi hitta tillbaka till en skola som fungerar.
Kunskap som kompass
Skolan ska förbereda eleverna för framtiden och bör fokusera på kunskaper som är användbara för att förstå nya situationer och händelser i omvärlden.
Mellan fakta och förmågor
Det finns ingen motsättning mellan faktakunskaper och förmågor. Det är omöjligt att analysera och diskutera utan kunskaper, på samma sätt som lösryckta faktakunskaper är meningslösa om de inte sätts in i ett sammanhang och används.
Synliggör sammanhang
Konceptuella kunskaper är något mer än fakta – de är de begrepp och förklaringsmodeller vi använder för att tänka. Konceptuella kunskaper synliggör mönster i informationsflödet och skapar sammanhang mellan lösryckta faktadetaljer.
Skapa förståelse
Eleverna ska inte lämnas ensamma i att söka kunskap, men inte heller memorera fakta utan att förstå hur dessa hänger ihop. Skolans huvuduppgift är att synliggöra de bakomliggande mönstren.
Strukturerat upptäckande
Världen är oändligt stor och ostrukturerat upptäckande är tidsödande och ineffektivt. Skolans och lärarens uppgift är att synliggöra strukturer, inte att låta eleverna själva kartlägga omvärlden.
Ge en översikt
Översikter över kunskapsområden synliggör lärandemål, avlastar arbetsminnet och håller ihop klassen när alla kan utgå från samma karta.
Synliggör samband
Människor letar efter orsakssamband. Undervisningen bör synliggöra dessa samband genom tydliga berättelser, tidslinjer och illustrationer av orsak och verkan.
Visualisera tankarna
Visualiseringar avlastar arbetsminnet genom så kallad dubbelkodning. Människor har mycket svårt att processa två språkliga källor samtidigt, men bild och text kan processas simultant.
Hjärnan vill förstå skallbenets utsida
Människor har ett behov av att förstå vad som händer i världen, känna social tillhörighet och interagera med sin omgivning. Våra hjärnor är anpassade för att förstå berättelser och problem, och inget kan erbjuda fler berättelser och viktigare problem än världen runt omkring oss.
Evidens för verkligheten
Några av de mest välbelagda metoderna i skolans verktygslåda inkluderar utspridd repetition, minnesåterkallning och elaborering. Dessa verktyg bör användas mer i skolan, och de är väl anpassade för en verklighetsanknuten undervisning.
Variation stärker inlärningen
Teoretiska kunskaper är inte ett självändamål utan uppfyller sitt syfte när de appliceras på utvald empiri från verkligheten. Genom att de konceptuella kunskaperna kombineras med varierade, konkreta exempel stärks inlärning och transfer.
Kartor är verktyg för att upptäcka världen
Med en tydlig bas av kartor kan undervisningen ägnas åt strukturerat och lärarlett upptäckande. På så vis kan vi skapa en undervisning som är både relevant och flexibel nog att ta hänsyn till såväl aktuella händelser som det som väcker elevernas och lärarens intresse.