”De är ett enda folk och har alla samma språk. Detta är bara början. Nu är ingenting omöjligt för dem, vad de än föresätter sig.”

1. En skola för lärande, inte görande

Skolan ska inte vara en plats som domineras av “görande”, utan av lärande. Den ska inte vara en plats där uppgifter tomma på mening utförs mekaniskt och målrationellt i väntan på ett tänkt sedan. Om pedagogiken bygger på fantasin om rationella individer – homo economicus – så kommer den att misslyckas gång på gång. Människor har ett behov av att känna social tillhörighet, interagera med sin omgivning och förstå vad som händer i världen. Våra hjärnor är anpassade för att förstå berättelser och problem, och inget kan erbjuda fler berättelser och viktigare problem än världen runt omkring oss.

2. Flum och kateder är en falsk motsättning 

De senaste decennierna har det förts en debatt som kanske bäst sammanfattas som “katederundervisning mot flumpedagogik”. Den dominerande bilden är att lärarens tydliga styrning från katedern ersatts med elevernas frivilliga och självstyrda lärande. Det finns dock två stora problem med denna debatt: katederundervisningen var aldrig strukturerad och flumpedagogiken var aldrig fri. 

3. Lösningen är inte att gå tillbaka 

Under efterkrigstiden hade Sverige en otrolig ekonomisk tillväxt, men trots detta är det få som tror att framgångsreceptet kan kopieras och återinföras rakt av. Varför inbillar vi oss att skolan är mer tidlös än dess omgivning, att klockan kan vridas tillbaka? Samhället, ekonomin och arbetsmarknaden är radikalt annorlunda jämfört med för 50-100 år sedan. Detta måste avspegla sig i pedagogiken. Vi behöver bli bättre både på att synliggöra mönster i en rörig omvärld och fostra medborgare som är självständiga och kreativa. 

4. Varför vi behöver struktur

Att informationsflödet är kaotiskt och komplext gör det svårt att skapa gemensam förståelse. Därför måste undervisningen mer än någonsin fokusera på att synliggöra mönster, centrala fakta och förmågor som eleverna behöver för att bringa ordning i lärandet. Detta sker sällan optimalt i traditionella läroböcker eller PowerPoints, med det är inte heller något eleverna ska klara av på egen hand. Vi tror att fokus för läromedel bör skifta, från lösryckta fakta till att synliggöra samband och konceptuella kunskaper som kan appliceras på och bringa ordning i aktuella informationskällor.

5. Varför vi vill ha frihet

Hur kan man definiera frihet? Vi definierar frihet som känslan av att det du gör är det du vill göra med minimal självmedvetenhet, utan ångest eller motstridiga känslor. Att inre motivation och flow är centralt för både produktivitet och psykisk hälsa är välbelagt i forskningen. Att arbeta och studera är på intet sätt motsatsen till frihet, tvärtom är jobb och skola några av de vanligaste sammanhangen där vi upplever denna typ av flow. Vi tror att frihetskänslan kommer av att vara en del av ett sammanhang, av att undersöka och förstå verkligheten medan den händer och att göra det med stöd av andra. Vi tror också att den bygger på att låta människor växa fritt, att kunna tillåta motiverade elever att undersöka sidospår, att utnyttja den inre motivationen till fullo och dämpa den destruktiva kraften i stress, prokrastinering och prestationsångest. 

6. Alla elever har rätt till struktur och frihet

Struktur ger frihet och kartor är verktyg för att upptäcka världen. Lärandekartor kan synliggöra målen i gymnasieskolans kurser och ge elever och lärare verktygen för att uppfylla dem. Om kartorna fokuserar på helhet, orsakssamband och överblick gör de både ämnesundervisning och ämnesövergripande arbete mer strukturerat. Med kartorna som stöd möjliggörs flexibilitet i undervisningen och arbete med en mängd aktuella frågor. Målet är att skapa utrymme för att förstå världen som den ter sig för oss just nu.