Vår pedagogiska modell bygger på några av de mest välbelagda upptäckterna från kognitionsvetenskap och psykologi. Upptäckterna behöver naturligtvis sättas i ett större sammanhang genom pedagogiska och filosofiska perspektiv på syftet med undervisning, men det motsäger inte nyttan i att mäta det som mätas kan.

Nedan följer en översikt över några centrala områden och begrepp som kan fungera som ingångar till fördjupning. Dessa byggstenar kan med fördel användas till att konstruera mer än en sorts pedagogik, men om vi är överens om byggstenarna underlättas konstruktiv diskussion, granskning och vidareutveckling.

| Ladda ner bild och text som pdf

• Kognitiv belastning

Den mängd arbetsminne (och andra mentala resurser) som krävs för att utföra en uppgift. Om belastningen blir för hög klarar vi inte att hålla kvar uppgiften i arbetsminnet länge nog för att koda in den i långtidsminnet.

Inre kognitiv belastning

Den inneboende och ofrånkomliga utmaningen i en uppgift. Komplexa uppgifter kräver större kunskaper i långtidsminnet (scheman) för att vi ska klara av att hålla allt i arbetsminnet och lösa problemet.

Yttre kognitiv belastning

Allt som stör och stressar oss runt omkring huvuduppgiften bidrar till att öka den kognitiva belastningen. Det inkluderade ursprungligen främst uppgiftens presentation, men har senare utökats till att inkludera allt ifrån stökiga klasskamrater till motivilja mot skolarbetet eller stress över personliga problem.

Dubbelkodning

Arbetsminnet kan bara behandla en språklig källa samtidigt, men kan ta in bild och språk simultant. För att undvika kognitiv överbelastning bör muntliga presentationer stöttas med bilder, ej med en vägg av text.

• Minnesprocesser

Arbetsminne

Vår uppmärksamhet och förmåga att hålla flera saker i tankarna samtidigt. Arbetsminnet är ytterst begränsat och klarar endast ett fåtal informationsenheter på en gång.

Långtidsminne

Allt vi minns eller kan lagras i långtidsminnet, och det lagras i kunskapsnät som kallas scheman. Ett schema kan bestå av tusentals informationsenheter, men belastar bara arbetsminnet som en enda enhet när vi använder det.

Kognitiva scheman

Kunskap i långtidsminnet lagras främst i scheman – nätverk av erfarenheter och kunskaper. Ren utantillinlärning är möjlig, men för att skapa förståelse och utveckla effektiva scheman behöver nya kunskaper kopplas ihop med varandra och med tidigare scheman.

Minnesåterkallning & spridning

Varje gång vi plockar fram något ur långtidsminnet förändras och stärks minnet. Detta bör ske med spridning över tid. När vi börjat glömma kunskapen och anstränger oss för att minnas igen stärks minnet mer.

• Motivation

Yttre motivation

Till yttre motivation räknas straff, belöningar och annan yttre press. Dessa är ineffektiva för komplexa mentala uppgifter, och därmed för lärande. En anledning kan vara att stressen innebär ökad kognitiv belastning.

Inre motivation

Inre motivation innebär att vilja utföra en uppgift för dess egen skull eller av en anledning nära kopplad till våra egna mål. Vanliga aspekter som anses stärka inre motivation är upplevd autonomi, känslan av att lära sig något samt känslan av social samhörighet.

Tydliga mål

Tydliga mål kan stärka och rikta motivationen. Är målen mycket tydliga och enkla att följa kan de kombineras med yttre motivation. Är de mer kognitivt krävande kan de rikta den inre motivationen i en produktiv riktning.

Flow

Flow är känslan av att vara uppslukad av en aktivitet som ligger precis på gränsen av vår kompetens. Flow kombinerar inre motivation med rätt nivå av utmaning.

• Transfer

Transfer innebär att kunna använda kunskaper i nya situationer – målet med all undervisning.

Variation

Genom att applicera teoretiska kunskaper på varierade exempel ser vi hur teorin förhåller sig till verkligheten och vi får en mer nyanserad kunskap – våra kognitiva scheman blir mer utvecklade.

Exempel

Genom att använda olika konkreta exempel blir kunskaperna mer flexibla och chansen ökar att vi kan använda dem på nya exempel.

Elaborering

Elaborering innebär att utveckla befintliga kunskapsscheman genom att koppla ihop dem med nya detaljer och sammanhang. Ju mer utvecklade scheman, desto större chans att vi klarar att koppla dem till ny kunskap och nya situationer i framtiden.

Interleaving

Interleaving, eller interfoliering, innebär att blanda olika uppgifter för att tvinga oss att känna igen problemet och minnas den bästa strategin. Lagom är bäst här: för mycket blandning kan förvirra, för mycket likhet gör att uppgifterna löses utan eftertanke.

Slide 1

Teori