Verktyg för att upptäcka världen
Syftet med kartor är att de ger överblick över kunskapsområden och synliggör centrala förmågor och begrepp utan att vara bundna till en specifik, begränsande uppgift. Det kan handla om att ge fågelperspektiv på historiska epoker, politiska ideologier eller naturvetenskapliga begrepp. Det kan vara att visa hur samhällsfrågor kan analyseras, hur olika texttyper kan skrivas eller hur muntliga presentationer kan läggas upp. Sammantaget ger de verktygen som behövs för att navigera ett ofta övermäktigt informationsflöde.
Ett gemensamt språk
I klasserna finns elever med olika grad av motivation, med många funktionsvariationer och med inlärningssvårigheter av olika slag. Mängden individuella behov gör det otympligt att lösa varje elevs behov genom extra anpassningar, och dessa behöver därför infogas i den ordinarie undervisningen på ett sätt som erbjuder stöd och stimulans till alla elever.
Kartor innebär att samtliga elever får tillgång till stöttning och tydlighet, vilket minskar stress och osäkerhet hos alla. Det gemensamma språket och kunskapsbasen ger ett golv att stå på, utan att begränsa möjligheterna att upptäcka mer. Visuella kartor gör abstrakta idéer mer konkret greppbara, vilket avlastar arbetsminnet när komplexa samband ska behandlas. De ger ett ovärderligt stöd till elever med begränsade kunskaper i svenska, liksom elever som av andra anledningar har svårt att ta sig igenom stora textmassor. När det viktigaste lektionsinnehållet synliggörs på detta sätt underlättas förståelsen av längre texter. Eleverna och läraren får ett gemensamt språk så att de kan diskutera skolarbetet och förstå varandra.
Två sorters kartor
Det vi kallar kartor kan delas in i två huvudkategorier med viss överlappning.
Kunskapsöversikter fokuserar på semantisk kunskap. Det kan handla om att ge en översikt över ett komplext kunskapsområde genom en mindmap eller flödesschema, eller om att illustrera ett komplext fenomen med en bild som gör det abstrakta mer konkret och greppbart.
Guider fokuserar istället på procedural kunskap – ofta kallat förmågor – och visar hur en uppgift ska utföras. Ofta överlappar dessa kategorier varandra, som när en översikt över en textstruktur på samma gång ger kunskap om hur texter är strukturerade och underlättar i övningen att skriva dem.
Läs mer nedan om vad de innebär och hur de kan användas inom både ämnesundervisning och ämnesövergripande arbetssätt.
Kunskapsöversikter
Vad är det?
Kortfattade översikter i text och/eller bild som ger introduktioner till olika områden. De fokuserar på helheter, samband och mönster för att ge en ram att placera in mer detaljerad kunskap i, exempelvis från autentiska texter, föreläsningar och filmer. Vissa av dessa visualiserar abtrakta idéer och begrepp, medan andra visar mönster i stora mängder information.
Hur används de?
Översikterna är bra som introduktion till ett område, exempelvis genom att läraren presenterar området med översikten på projektorn. Om eleverna ritar av översikterna kan de fylla på med ytterligare detaljer och synliggöra hur nya detaljer förhåller sig till helheten. Översikterna kan även avlasta arbetsminnet vid fördjupande studier genom att ge en tydlig ram åt längre och mer ostrukturerat källmaterial.
Guider
Vad är det?
Instruktioner och exempel för skrivande av texttyper, planerande av muntliga presentationer, granskning av källor och liknande. Likt alla andra kartor är de så kortfattade som möjligt och fokuserar på att ge översikt över strukturen i texter och presentationer, snarare än att inkludera varje detalj.
Hur används de?
Guiderna är inte knutna till ett visst innehåll, utan kan användas som stöd i ett språkutvecklande arbetssätt i olika ämnen. De kan ofta användas som mallar där givna rubriker fylls med innehåll för att strukturera en längre text. De kan med fördel kombineras med exempeltexter som ger mer detaljerade, konkreta exempel på hur texten kan se ut när den är färdig.
Ladda ner ovanstående exempel i posterformat med förklaring på baksidan
Att arbeta med kartor
Kartorna kan användas i en sammanhållen pedagogisk modell som baseras på konceptuella kunskaper, kartor och varierade autentiska exempel. Huvudsida för undervisningsmodellen hittar du här.
För den som hellt enkelt vill prova att infoga kartor i sin undervisning ger vi här några snabba tips på vad du bör tänka på.
Stötta texten
Kartornas huvudsyfte är att bringa ordning i omfattande eller komplexa ämnesområden, oavsett om eleverna möter dem i form av texter, föreläsningar eller filmer. De bör alltså inte ersätta andra källor, utan agera mittpunkt i ett nät av teoretiska texter, nyhetsartiklar, föreläsningar, romaner, dokumentärer och spelfilmer. Läraren kan med fördel presentera ett område med hjälp av en karta, fördjupa kunskaperna med hjälp av en text, och sedan återvända till kartan för att modellera analysen av källan och tillsammans diskutera hur förståelsen utvecklats.
Avlasta arbetsminnet
Dubbelkodning innebär att arbetsminnet kan hantera mer information om den presenteras i både visuell och språklig form. Allra viktigast är detta när läraren presenterar ett område för klassen. Undvik att överlasta elevernas arbetminnen med texttunga PowerPoints och kombinera istället muntligt berättande med visuella bildspel som illustrerar det du säger.
På samma sätt kan en utskriven eller av eleverna avritad karta agera avlastningsbord när ett nytt komplext material ska läras in. Genom att relatera det lästa till kartan blir det lättare att hålla sammanhang och helheter i huvudet, och eleverna ges även en struktur för sina anteckningar.
Definiera, exemplifiera, elaborera
En styrka med kunskapsöversikter är – något kontraintuitivt – att de ofta är svåra att förstå på egen hand. Tack vare det kan de användas för att öva på ämnet genom minnesframplockning. Lektionen efter att en karta introducerats kan den plockas fram igen, och eleverna kan nu använda den för att testa sin förståelse. En grundprincip är att låta eleverna DEFINIERA de begrepp som är utskrivna på kartan, EXEMPLIFIERA med något konkret exempel som kartan illustrerar samt ELABORERA genom att ställa varför-frågor (”Varför är mänskliga rättigheter en del av liberal demokrati?”) och knyta in ytterligare detaljer som utvecklar kartan. Förutom att detta bidrar till minnesframplockning som befäster kunskaperna leder det också till att utveckla elevernas kognitiva scheman och deras flexibla förståelse för området.