Undervisningen

Nedan skissar vi upp några enkla principer att utgå från vid planering och genomförande av undervisning.

Karta över innehållet:

Vad bör vara undervisningens kärna?
Ett flexibelt undervisningsupplägg
En flexibel årsplanering
Ämnesövergripande arbete
Fler tips och metoder

Vad bör vara undervisningens kärna?

Att ha en tydlig bild av vad undervisningen ska fokusera på och vad som är lärandemålen gör det lättare att hålla fokus i ett flexibelt undervisningsupplägg.

Konceptuell kunskap

Undervisningens kärna är de konceptuella kunskaperna – de abstrakta teoretiska kunskaper som är användbara för att för att förklara olika konkreta exempel. Konceptuella kunskaper refererar till den förståelse en person har av abstrakta idéer, principer och begrepp och hur olika detaljer hänger ihop. Konceptuella kunskaper kan sägas vara ett uttryck för de kognitiva scheman som vi bygger upp kring ett visst kunskapsområde.

Både scheman och konceptuell kunskap är dynamiska – de utvecklas och förändras när vi lär oss mer och får nya erfarenheter. För yngre elever är schemana mindre utvecklade och de konceptuella kunskaperna enklare till sin natur, medan de för äldre elever kan vara nätverk med tusentals knutpunkter.

Att uttryckligen fokusera på konceptuella kunskaper i undervisningen innebär att synliggöra kopplingar mellan lösryckta fakta så att eleven bygger sina kognitiva scheman mer effektivt. Genom att kunskaper hänger samman belastar de också arbetsminnet mindre än en flod av faktadetaljer.

Kartor

Kartor representerar lärarens och lärmaterialets roll i att ge översikt och orientera eleverna genom att modellera hur faktalandskapet hänger ihop. Kartorna fokuserar på att visa hur lösryckta detaljer är sammankopplade i form av konceptuell kunskap. De är ofta visuella för att avlasta arbetsminnet genom dubbelkodning. Slutligen fungerar de som tydliga mål som visar eleverna vad de ska lära sig att förstå, och de kan bidra till flow när de erbjuder stöttning för att komma vidare i lärandet.

Kartor kan delas in två huvudkategorier:

centrala kunskapsöversikter som visualiserar ämnets viktigaste kunskaper och återkommer under hela utbildningen
tillfälligt användbara faktaöversikter som synliggör mönster i det aktuella exempel som studeras just nu

Varierade exempel

För att bygga mer flexibla kognitiva scheman och uppnå transfer bör de abstrakta kunskaperna övas på konkreta och varierade exempel. Genom att undersöka autentiska exempel möter eleverna situationer då de behöver plocka fram kunskaperna ur långtidsminnet och reflektera över vilken kunskap som ska användas. I bästa fall väcks också elevernas inre motivation av att lära sig om aktuella frågor som gör att de känner mer samhörighet med världen omkring dem.

Ett flexibelt undervisningsupplägg

När alla – inklusive vi – har åsikter om hur undervisning ska gå till kan det vara skönt att ha kortfattade och enkla modeller att förhålla sig till om inte diskussionen ska bli rörig. Nedanstående upplägg förhåller sig tydligt till den forskning som visar att lärande sker bäst där det finns både stöd, motivation, variation och självständighet i en välavvägd blandning.

Nedanstående grundprincip kan användas för att planera allt ifrån en enskild lektion till ett antal veckors undervisning, beroende på ämnesområde.

1. Presentera problemet

Väck intresse för ett aktuell händelse. Presentera den som en berättelse med problem som ska lösas. Använd centrala kunskaper som förklaringsmodell och kartor för att skapa översikt över både kunskaper och det aktuella problemets beståndsdelar.

2. Gemensam övning

Öva på att lösa delar av problemet gemensamt i helklass. Läraren modellerar hur det genomförs, kopplar till relevanta kunskaper och visar översikter. Ge mer stöttning tidigt i utbildningen och mindre mot slutet.

3. Självständig övning

Låt eleverna öva självständigt på de fullständiga problemen. Erbjud välförberedda övningar som standard samtidigt som du tillåter sidospår och djupdykningar för de som är extra intresserade eller vill nå längre. Låt detta moment vara mindre i omfattning i början och större i slutet av utbildningen.

En flexibel årsplanering

Utöver att planera enskilda moment behöver vi skapa oss en helhetsbild över året eller åren som utbildningen pågår.

A. Skapa en översikt över kunskaperna

Att ge eleverna en översikt över lärandemålen är inte samma sak som att dela ut styrdokumenten under årets första lektion. Tydligare och mer överskådligt är att skissa upp huvudmålen, gärna kopplat till en konkret samling kartor och exempel.

B. Återvänd till samma kunskaper och utveckla dem

En tydlig och avgränsad samling kunskaper kan presenteras på nybörjarnivå under de första veckorna, på djupare nivå några månader senare, och på avancerad nivå när utbildningen närmar sig sitt slut. På samma sätt kan du antingen presentera enklare exempel och problem i början av utbildningen eller använda likartade exempel men ställa gradvis ökande krav på djupet i elevernas bearbetning.

Inom Gy25 får denna typ av elaborering äntligen ett tydligt stöd i styrdokmenten, vilket är välkommet.

C. Bedöm lärandet i slutet

En självklarhet för de flesta, men det tål att upprepas: det är elevernas kunskaper i slutet av nivån som ska avgöra. Detta utesluter naturligtvis inte att återkoppling behövs under året och att provliknande övningar är lärorika.

Ämnesövergripande arbete

När det är möjligt att skapa förutsättningar för kollegialt samarbete och välplanerade scheman är ämnesövergripande arbete en fantastisk undervisningsform som kan öka flexibiliteten, minska den yttre kognitiva belastningen och framförallt möjliggöra för lektioner som förklarar omvärlden i realtid.

| Läs mer om ämnesövergripande arbete här

Fler tips och metoder

Även om vi tror på att förenkla grundstrukturen så långt det är möjligt så är undervisning naturligtvis oändligt komplext. Vidare tips och metoder kommer att publicerar här vartefter.

Slide 1

Teori